Djuriskt

I går var vi på en liten utflykt tillsammans med en av våra grannfamiljer. Stora ♥ hade fått tag på entrébiljetter till Elfsborgsdagen på Borås Djurpark och det ville vi ju inte missa.

Sagt och gjort; vi åkte in till Borås tidigt och när vi kom fram var det mycket bilar på parkeringen. Vi gick mot trottoaren och då såg vi kön... KÖN!! Den var säkert flera hundra meter lång... Den ringlade sig fram och vi hamnade nästan utanför Borås Simarena... Hade det varit en vanlig dag, så hade vi vänt direkt, men nu tänkte vi ge det en chans. När de öppnade så rörde sig kön framåt hela tiden och efter cirka 15 minuter så var vi inne. I entrén stod Elfsborgsspelare och delade ut godis och inne i parken satt de lite varstans och skrev autografer till de som ville ha.

De som känner mig vet att jag är Blåvit och familjen vi hade med oss är också de Blåvita. Men... blir man bjuden så kan man ju inte tacka nej... Vi funderade på att göra en liten kupp där inne, men vi hade nog blivit avvisade vänligt men bestämt...

Ja ja, vi tillbringade några timmar i parken och det var riktigt trevligt! Fika hade vi med oss och vädret hade vi med oss... Det blåste kallt på sina ställen, men ibland var det riktigt varmt och skönt.

Vilka djur såg vi då..? Jo, de vanliga: elefanter, strutsar, giraffer, björnar, zebror, apor, hyena, sälar, älgar, lodjur, järv m.fl. Vi såg faktiskt alla djuren, utom vargarna... De hade nog krupit ihop under någon gran eller nåt...

En fin dag i gott sällskap! Trots att alla hade halsdukar och tröjor i fel färger...

Kram

Oväntat möte

Härom dagen var jag ute och gick en riktigt lång promenad i det fina vädret. Det var solsken med några enstaka stackmoln. Jag gick i rask takt och tog den långa rundan, fast åt andra hållet. Jag hörde en gång, för länge sedan, att det är bra för hjärnan att man tar en annan väg ibland, än den man brukar ta, t.ex. till jobbet.

Jag hade gått lite mer än hälften när jag såg något som ryckte till nere vid fötterna. Jag stannade till och tittade och där, precis jämte mina fötter, låg en liten huggorm ihopkrupen och beredd att anfalla..! Jag backade lite, men samtidigt blev jag nyfiken eftersom jag aldrig har sett en levande huggorm tidigare. Dessutom var denna väldigt fin..! Jag är inte så rädd för ormar, men den här visade väldigt tydligt att den inte ville ha mig där.

Jag glömde helt bort att vara försiktig, så jag plockade fram kameran och böjde mig ner för att ta kort. Jag såg den lilla stjärten vippa fram och tillbaks och ormen kröp ihop i stridsställning med höjt huvud.

Då kände jag att det var nog läge att backa och låta den vara ifred, så jag knäppte av ett kort och sedan gick jag vidare.

Jag läste senare på nätet att det var en liten hona jag mött och att det är sällsynt att de syns på hösten. Det stod att de oftast ringlar iväg när det kommer en människa, men om man överraskar dem så biter de... Hmm... Den blev ju förmodligen överraskad när jag kom, eftersom den inte ringlade iväg...

Jag tror att jag hade lite tur där...

Kram

Pessimism eller positivism?

Jag skrev ett långt inlägg om min besvikelse på vissa människor i min närhet, men istället för att publicera det, valde jag att radera det. Det här ska inte vara en pessimistblogg, utan jag ska försöka fokusera på det som är bra istället... Även om jag just nu skulle vilja spy galla över vissa personer och deras beteende... Men det tjänar inget till att hänga ut folk som inte begriper hur man beter sig mot andra människor, de har ändå inte vett nog att rätta till det som felar...

Nä, jag ska skriva om något positivt istället!

Idag har vi varit en sväng hos M & L, i deras underbara och energigivande hem. De håller på och bygger ut gårdsbutiken och uthuset. Stora ♥ är med och lägger tak och idag hade de verkligen tur med vädret. Vi käkade god lunch och njöt en stund ute i det fina växthuset. Vilken miljö de bor i..!! Man laddar verkligen batterierna när man är där ute! Härligt!

I fredags kom även länken till skolfotona! Och vilka fina kort!! Det ska ju vara lite hemligt, eftersom både mormor/morfar och farmor/farfar alltid får något sånt i julklapp, men jag misstänker att det inte är så hemligt att det kommer foton i julklapparna, så jag kan nog skriva om det här... Lilla ♥ blev så jättefin på sina kort, så det ska bli en fröjd att hänga upp fotot här hemma när de kommer i brevlådan!

Vi har rensat i garderober och lådor och nu försöker vi sälja lite på olika loppis-sidor på nätet. Det går sådär... En del blir sålt, men vi har mycket kvar... Jag ska försöka sätta mig med det där i morgon och göra ett seriöst försök till, att få det sålt. Det borde vara idealiskt att köpa begagnade barnkläder - de är ju inte slitna och de är billiga. En del är knappt använda och en del är faktiskt riktigt fina!

Nu blir det lite kvällsmat innan det blir soffhäng..!

Kram på er alla fina

Val 2014

I söndags var det dags för svenskarna att gå till vallokalerna och rösta.

Jag hade förtidsröstat eftersom jag skulle jobba som valförrättare på valdagen. Jag jobbade från 07:30 på söndags morgon,  till 01:00 på natten mot måndagen. Det är riktigt roligt att jobba som valförrättare och jag har gjort det vid ett antal gånger tidigare. Det är en lång dag, men så himla kul!

Detta valet skiljde sig dock mot tidigare val... Nu fanns det två partier med, som överhuvudtaget inte borde finnas, enligt mig..! Två rasistiska, förnedrande och riktiga skitpartier. Två partier som vill att vi "bevarar Sverige svenskt" och som inte vill ha varken invandrare eller adopterade här. Två partier som, med andra ord, inte vill att min dotter ska få finnas här... Två partier som vill skicka "hem" henne... Skicka hem till vadå??? Sverige är ju hemma för henne! Jag är hennes familj!

Det ena av dessa båda partier fick VÄLDIGT många röster... Jag får verkligen en klump i magen när jag ser hur många som sympatiserar med dessa idioter..! Jag blir så ledsen att folk inte begriper vad det är som vi nu släpper in i riksdagen... Vad det är för svarta makter som nu kommer få inflytande över besluten som ska tas... Vad kommer hända och hur kommer det bli..?

Jag vet bara att den som ger sig på min dotter, får med mig att göra! Och arga mamman ska man passa sig för!

Kram

Glöm en bok!

Just nu cirkulerar det en aktivitet på Facebook, som går ut på att man ska ta en bok man läst och "glömma" den någonstans. Det ska inte vara en bok, vilken som helst, utan en bok som man tycker om och som man vill att någon annan ska läsa.

Sagt och gjort; jag anmälde mig till den här aktiviteten och igår valde jag ut en bok här hemma. Jag valde mellan Johan Theorins "Nattfåk" eller Keplers "Hypnotisören" och valet föll till slut på "Hypnotisören". De är väldigt bra båda två, men "Nattfåk" vill jag inte göra mig av med...

Jag skrev några rader på insidan av boken om att jag hade lämnat boken här frivilligt och att jag vill att någon som känner för boken ska ta hand om den och läsa den. Vill man sedan, så vore det kul om man själv i sin tur lämnade kvar boken någon annanstans så att fler kunde få läsa. Jag plastade in den i en plastpåse och knöt en röd rosett runt.

Idag hade jag med den till jobbet och på lunchen tog jag en sväng på stan för att hitta ett lämpligt ställe. Jag gjorde mitt andra ärende och så på vägen tillbaks såg jag en parkbänk vid torget som var ledig. Där la jag boken och sedan gick jag därifrån.

Jag kände mig nästan lite kriminell när jag smög därifrån och jag bara väntade på att någon skulle ropa efter mig att jag inte fick lämna kvar saker på offentliga platser, men inget hände.

Där och då önskade jag att jag kunde få vara en liten fluga, för då hade jag suttit kvar i närheten och spanat in vem som tog hand om boken och jag hade velat se minen och läsa deras tankar när de såg vad jag hade skrivit inne i boken...

Tanken är jättebra, så om du har en bra bok där hemma som du kan avvara, skriv några rader på insidan av pärmen, lägg den i en 2-liters plastpåse (som skydd mot regnet) och placera ut den någonstans där någon kan hitta den!

Kanske kan DU också hitta en bok någonstans som bara väntar på dig..?

Kram

Doften av gräs

I går var jag själv på morgonen. Lilla ♥ sov hos en kompis och stora ♥ var ute i skogen och spanade på vilt. Jag slappade länge och väl i sängen innan jag bestämde mig för att ta mig en morgonpromenad.

Sagt och gjort; på med träningskläder och skor och sedan ut. Det var verkligen en kanonmorgon! Solen sken och det var så där lagom varmt och skönt. Jag bestämde mig för att ta den "långa rundan". Dvs den på cirka sex kilometer.

Jag travade på uppför och nerför och utför och rakt fram. Jag ville även testa mina benhinnor, som krånglat en del det sista. I förra veckan hade jag så ont, så det var problem bara jag skulle förflytta mig. Men ganska snart insåg jag att de faktiskt skulle hålla hela rundan! Härligt!! Nu är det bara att återuppta den regelbundna träningen, som jag faktiskt har saknat lite de senaste veckorna..!

När jag gick där så kände jag doften av nyslaget gräs... Åh, så gott det luktar! Det luktar... stall... häst... hagar... natur... frihet... Underbart!! Jag önskar ibland att jag kunde konservera lukter och plocka fram dem när längtan blir för stor... När höstrusket tar över och man inte ens vill sticka ut näsan för att hämta posten...

Det är underbara dofter ute nu, så har du inte varit ute och promenerat än - gör det NU!

Kram

Kajor

I Bollebygd har vi en stooor flock kajor som härjar. De flyger runt och sätter sig i de höga träden vi har i samhället. De byter träd och de sätter sig på taknockarna och de far runt som i den värsta skräckfilmen.

Inte nog med att de flyger omkring... De skriker och skränar och lever rövare... De hackar sönder våra gräsmattor och de invaderar våra trädgårdsträd och de hackar sönder frukten i dessa. De skiter överallt och på vissa trottoarer är det nästan slirigt att gå. De börjar skrika och skräna så fort solen går upp, och då kan ni själva tänka er ljudet och när det startar på sommarhalvåret...

På vintern invaderar de småfåglarnas fågelmatsbord och äter upp allt vi lägger ut. Vi viftar och skrämmer bort dem, men två minuter senare är hela flocken tillbaks igen...

Jag hatar verkligen dessa fåglar!! De är äckliga, störiga och förstöriga! Vad gör de för nytta egentligen?? Och VARFÖR vägrar Bollebygds kommun att hålla efter flocken och skjuta av några varje år, som många andra kommuner gör???

Nä, nu räcker det snart!!

Kram

Åh, vilken helg!

Vi som har adopterat barn från samma barnhem, träffas en helg varje år på något vandrarhem i Sverige. Där umgås vi med varandra - både vuxna och barn och det är sååå jättemysigt och trevligt och roligt!

I helgen träffades vi på Solvikens vandrarhem utanför Tranås. Alla familjer utom två kunde vara med och sammanlagt var vi, på årets träff, 23 personer. Det var så himla mysigt att träffa alla igen! En ny familj sedan sist, som jag inte träffat tidigare, kom med på denna träffen. Vi blir fler och fler för varje år, och det är fantastiskt att kunna ha kontakt med alla dessa underbara barn och deras föräldrar! Vi är så lyckligt lottade som kan träffas så här. En del av familjerna har vi kontakt med lite oftare och en del träffar vi bara en gång om året. Men det är lika kul, hur ofta vi än träffas!

Barnen är så härliga att se - de faller direkt in i leken och sina roller. De hittar varandra direkt och springer hit och dit och leker med alla och envar. Inga grupperingar och inget "du får inte vara med". Ingen är utanför och alla är lika mycket värda. Det är så härligt att se våra fina barn leka tillsammans..! Det är en sån glädje... Och ja, självklart har vi föräldrar också utbyte av att träffa varandra. Vi kan diskutera allt möjligt - och alla vet hur det är - vi har alla varit med om samma saker och man känner så väl igen sig. Vi har alla gjort samma resa. ♥

Längtar redan till nästa år...

Kram