Klickar och längtar...

Vi är några familjer som har pratat om att tillsammans göra en återresa till Ecuador. Vi har nu börjat prata lite mer seriöst om det och vi har skapat en egen grupp för ändamålet, på Facebook. I gruppen har vi börjat lägga in länkar till boenden, utflyktstips, flygbolag, länkar till Galapagosöarna mm.

Jag blir helt uppslukad av det här och jag längtar något så vansinnigt mycket efter att få göra den här resan! Dels för att få komma tillbaks till landet där min vackra dotter föddes, men också för att få göra resan tillsammans med flera av de andra familjerna som vi tycker så mycket om.

Vi klickar på länkar och kollar på lägenheter i städerna och utanför städerna och vilka som har pool och vilka som inte har det. Vi klickar på länkar och kollar på vilka flygbolag som är billigast och har minst antal mellanlandningar och som har kortast flygtid. Vi klickar på länkar och kollar på sköldpaddor och varaner och hajar och fåglar och röda krabbor och det blåa vattnet på Galapagos. Vi klickar på länkarna och kollar på vattenfall, fjärilsfarmar, kolibrimatning, varma källor, ridning, linbana över djungeln och forsränning. Vi klickar på länkar och kollar på underbara och imponerande Anderna. Vi klickar och ser den ena vackra och inbjudande stranden efter den andra. Vi klickar och klickar och längtar och längtar...

Vi vill åka nu!!

Kram

Bilden är lånad från Internet

Blodmåne och supermåne

I natt kunde man se fenomenet Blodmåne...

Jorden befann sig mitt emellan solen och månen och när solens strålar lyste på jordens atmosfär, så bildades tydligen ett speciellt sken på månen som gjorde att den blev röd.

Vi satte klockan på väckning vid 04:20 och gick upp och kollade. Stora ♥ kröp snabbt ner i sängen igen, men jag gick ut och satte mig med kameran på terrassen. Med stativ och det stora objektivet satt jag sedan där ute och fotade och fotade.

Det är svårt att få till bra bilder när det är mörkt. Men måste nog ha en utlösare så att man slipper trycka på kameran. Det darrar alltid till lite, när det är så lång slutartid. Jag fick i alla fall till några bilder som jag är hyffsat nöjd med.

Jag satt där och kikade och sedan satte jag mig inne en stund - det var ju så himla kallt ute... Gick ut och knäppte några bilder och gick in igen. Så höll jag på i ungefär en timme. Vid halv sex, kände jag att jag nog borde sova en stund till, så jag packade ihop och gick och la mig.

Kunde inte riktigt somna, så jag gick upp igen och kikade ut. Då hade månen börjat återfå sin "normala" färg, så fram med kameran igen och fota lite till. Då kunde jag inte sitta ute och ta kort, för månen hade förflyttat sig bakom några träd, så jag fick sätta mig på kontoret, röja i fönstret och öppna upp det helt och ta kort därigenom istället. Det blev svinkallt i rummet, men vad gjorde väl det..?!

Det var lika fascinerande att se när ljuset kom tillbaks, som det var att se när månen var röd. Ett riktigt häftigt scenario, som det kommer dröja nästan 20 år till, innan vi får uppleva något liknande igen.

Kul att ha varit med om det här! Helt klart värt några timmar för lite sömn!

Kram

Shopping, spel och dumt bus

I lördags hade vi två fina vänner på besök. Killarna körde till golfbanan för att gå en runda och vi tjejer körde ut på en liten shoppingrunda.

"Hemma hos oss", i Sandared, har ju stängt, men öppnat igen för att sälja ut sitt lager. Där kikade vi in... Och jisses, så mycket folk! Det var fler än vi som tänkt oss en liten shoppinglördag, minsann... 50% rabatt på all inredning, textiler mm. och 70% på alla kläder och smycken. Jag tänkte bara kika lite, men som vanligt som finns det alltid sånt som jag inte vet att jag behöver innan jag ser det...

Klev ut ur affären med bubbelbadolja, doftljus, kryddskyltar (Ernst) och ett halsband... Suck..! Ja, ja... Det blir nog väl. Oljan går åt, liksom ljuset. Halsbandet kan jag ju använda någon gång och kryddskyltarna passar ju bra till våren när vi planterar nya kryddväxter. Men då kanske det inte var så dumt i alla fall..? He he... Man får ju intala sig...

Nästa affär blev "På Pall", i Viared. De hade öppnat dagen innan och där brukar det alltid finns något som man faktiskt behöver..! Men jag blev nästan lite besviken den här gången. Det fanns faktiskt inget som jag egentligen behövde... Vi har fyllt vårt eget lager med ljuslyktor (med råge) och något annat hittade jag inte. Jo, jag köpte ju lite konstgjorda växter och en stor korg, att ha filtar i här hemma. Alltid något..!

Väl hemma blev det en vilostund och sedan var det dags att fixa lite champagne och tilltugg.

Foto: Mona Grundel

Mat och dryck och en supertrevlig kväll senare så avrundade vi kvällen med ett spel. Ett spel som faktiskt var himla kul. Ja, inte bara för att jag vann, utan för att det var ett bra spel. Har man inte kunskaperna, så kan man ju alltid gissa.

Det enda molnet på vår himmel den här kvällen var att några rastlösa och korkade människor beslutade sig för att kasta ägg på vårt köksfönster...

En riktig fullträff, på det stora fönstret... Ägget rann sakta ner för rutan, under tiden som stora ♥ gav sig ut för att spana på misstänkta personer. Svårt att veta, när man inte ser när det händer... Vi har i alla fall gjort en polisanmälan nu... Trist att det finns "folk" som inte begriper bättre än så här... Där har föräldrarna helt klart missat en del i uppfostran..! Bus kan man göra, men man förstör inte för andra!! Det gjorde inte vi heller när vi busade som ungdomar... För vi visste var gränsen gick..!

Kram

Kärt återseende

I lördags åkte lilla ♥ och jag tåget till Stockholm. Vi blev hämtade av lilla ♥ bästa kompis och hennes föräldrar på stationen. Lite förvirring och vi-är-vilse-känsla var det, innan vi hittade varandra.

Syftet med att åka upp till huvudstaden var att träffa Adoptionscentrums (AC) medarbetare från Ecuador. Hon skulle nämligen komma till Sverige för att vara med på några seminarier på AC samt för att träffa en hel massa barn, ungdomar och vuxna som adopterat/blivit adopterade från Ecuador.

Vi var ungefär 50 familjer som träffades tillsammans med Rosario i Hagaparken. Det var strålande sol från en klarblå himmel och nästan 20 grader varmt..! Perfekt väder för en picknick utomhus.

Att återse Rosario, efter många år, var ju naturligtvis väldigt känslofyllt. Både för barnen och för oss vuxna. När Rosario sedan samlade alla och pratade från hjärtat, var nog inte ett öga torrt. Alla kramade henne, frågade henne om sina barnhem och fotades tillsammans med henne. Hon hade verkligen fullt upp och hon verkade trivas väldigt bra bland alla dessa barn som hon själv har hjälpt att få alldeles egna familjer. Hon minns varje barn och hon ser varje barn som kommer till henne. Hon är verkligen en helt fantastisk kvinna som verkligen har hamnat på rätt plats här i livet!

Det var sannerligen ett kärt återseende!

Kram

Ohyra och gödsel

Mina rosor är inte fina. Ja, då menar jag så klart inte själva blomman, för den är ju fin. Jag menar resten av växten. Bladen är trasiga och bruna och fläckiga och fula. Frågade en expertis och fick veta att rosorna har ohyra och det är därför de blir så fula.

Jaha... Bort med alla blad och klipp ner växten!
Bort med alla blad från jorden, landet och överallt där de landat när de lossnat... Ett himla plockande, men nu tror jag att jag har fått bort (nästan) allt. Rosenbuskarna klippte jag ner ordentligt, så nu hoppas jag att jag ska ha fått bort det som gör mina rosor sjuka. Funkar det inte nu, så ger jag upp rosorna och då kommer jag gräva upp allihop och sätta något annat istället. Något som växer och är tacksamt att odla.

Jag passade på att gödsla med specialgödsel runt rosorna och annat gödsel i resten av landen. Det var kanske på tiden - jag har aldrig gödslat blommorna, så det kanske är därför de är lite taniga... Men nu är de gödslade och i natt har det regnat, så nu kan vi sitta ner och vänta på knakandet. Knakandet som kommer höras när växterna växer sig stora och kraftiga.

Hur det går med rosorna..? Ja, den som är med till våren får se...

Kram

Smålandsmys

Förra helgen var vi i Tranås. Det ligger i norra delarna av Småland, för er som inte vet...
Vi hade den årliga barnhemsträffen, med alla familjerna som adopterat från samma barnhem. Mycket trevligt och det är verkligen en av årets höjdpunkter. Nu var det två familjer som inte var med, vilket var synd, men vi hoppas så klart att de är med nästa år istället.

Vi var i år åtta familjer; 16 vuxna och 10 barn. Full fart från början till slut.

Vi var kom dit, först av alla i fredags - skönt att kunna vara först för en gångs skull..! Och efter hand droppade de andra familjerna in. Det är lika roligt varje år som vi träffas. En del av familjerna träffar vi vid andra tillfällen oxå, men de som vi bara ser en gång om året saknar vi ju året om.

Barnen leker och hittar på roliga saker - oavsett ålder, så är de tillsammans. I år kändes det lugnare än tidigare år, så de har nog hittat sina platser nu, känns det som. Framför allt de tre äldsta, kunde för första gången vara tillsammans utan att bråka och utan att någon kände sig utanför. Härligt!

Trevligt umgänge, bästa barnen, god mat och mycket prat, kalas och paket och tävlingar. En helg går alldeles för fort, bara... Längtar redan till nästa år...

Men som tur är har vi en nära förestående träff, där vi kommer träffa några av familjerna igen. Då kommer kvinnan som hjälpte till att fixa med adoptionerna i Ecuador, till Sverige. Då kommer det bli många leenden, skratt och tårar, misstänker jag. Senare i höst ska vi åka norrut och träffa en av familjerna - DET är något vi alla ser fram emot!

Ha en god helg!
Här blir det lite kalas och vila för hela slanten!
Det kostar att ligga på topp...

Kram

Sand, salt och varma bad

I helgen var stora ♥ och jag i Falkenberg, på Strandbaden, för att känna på deras spa. Vi fick ett bra bidrag i julas och efter lite komplettering blev det en övernattning samt några timmar på spaavdelningen.

Oj, vilket hotell! Vilket läge och vilken utsikt!! När vi kom in på rummet, blev jag helt lyrisk! En stor säng med sänghimmel samt en helt bedårande utsikt över stranden, havet och en lång brygga/pir. Vilken energi och vilket lugn..!

Vi beställde varsitt glas bubbel och satte oss på uteserveringen, vid havet och bara njöt! Solen sken och det var riktigt varmt och skönt! Två kända ansikten stannade till och hejade och det var så roligt att se dessa personer som jag inte träffat på länge.

Lite gott att äta i restaurangen på kvällen, med en magisk solnedgång utanför fönstret. Himlen var helt röd när solen gick ner...

Dagen efter var det dags för spa. Oj, så fint! De hade en eldrelax, där man låg på stora breda bäddar som var placerade i en halvcirkel runt en enorm öppen spis. Dämpad belysning och riktigt god värme. De hade även en lång och grund pool, med varmt och skönt vatten. Stora fönster med utsikt mot havet och uteplatsen. Där låg vi och flöt runt en stund innan det var dags för själva spa-ritualen.

Först välkomnades vi med varsitt glas bubbel/äppeljuice och en varm handduk. Sedan fick vi göra fotbad, inpackning i ansiktet och in i ångbastu, skrubba kroppen med is och in i en aromabastu. En bassäng med varmt vatten där vi bara låg en stund. Efter det skulle vi göra en Hamam-tvätt. Vi la oss på marmorbänkarna och så fick "partnern" hälla tvålbubblor på kroppen och sedan skrubba med en vante på hela kroppen. Dusch och sedan in i en bastu där vi skulle smeta in oss med lera över hela kroppen. Efter en stund fick vi duscha igen och sedan in i "torken". Där skulle vi smörja in kroppen med rosenolja och sedan bara sitta där och torka. När det var klart, var spastunden över och de som ville kunde gå till eldrelaxen eller den varma poolen, med utsikt mot havet.

Vi kände dock att tiden hade gått lite för fort, så vi avslutade det hela och började köra hemåt istället.

En fantastiskt bra hotell- & spaupplevelse! Tack för det!!

Kram

Ett eget rum...

Jag målar och målar och målar... Mandalas och diverse målarböcker för vuxna. Det är en bra avkoppling för hjärnan och kroppen att bara sitta ner och låta pennorna fara över pappret. Färgerna och motiven väljer jag efter dagsform. Oftast väljer jag ljusa färger, starka färger eller milda färger. Men ibland blir det lite mörkare toner - men då är det för att motivet kräver det...

Jag har nu skaffat mig en hel massa olika målarböcker och minst lika många pennor. Favoritpennorna är gelépennorna från Panduro... De är sköna att måla med och de täcker bra. Nackdelen är att de även täcker linjerna på sidan, så man får vara väldigt petig när man målar med dem.

Drömmen (som min kusin kläckte) vore att få ett alldeles eget rum där jag kan ha alla mina saker och där jag kan sätta upp en Mandalatapet och måla på väggen... DET vore helt fantastiskt..!

Ibland får man fortsätta drömma och ibland blir drömmen verklighet...

Kram på er