Gammalt blir nytt

Gammalt blir nytt, eller nytt år - nya möjligheter. Oavsett hur man vill se på det, så är det här året snart till ända och ett helt nytt oskrivet år är på intågande.

2016 har innehållit hela känslospannet. Allt från glädje till sorg och skratt till tårar. Det har varit ett år innehållande många nya erfarenheter och många nya kontakter. Men också många kära återseenden med gamla vänner. 

Jag lämnade blåljusvärlden och gick istället till en, för mig, helt ny värld inom samhällsbyggnad. Det är både intressant och lärorikt att vidga sina vyer då och då. 

Vilka förhoppningar har jag på 2017 nu då..? Hmm... Det gamla vanliga så klart; att vi får vara friska och inte drabbas av något otäckt. Men jag hoppas också att klimatet i Sverige och ute i världen ska mjukna lite. Kylan människor visar mot varandra är skrämmande... Hatet som allt oftare blossar upp, får människorna att dra åt helt fel håll. Många har slutat tänka och har helt tappat sans och förnuft. Det är tydligen enklare att följa med än att tänka själv. Det gör mig orolig för framtiden... Hur ska min dotter klara sig när jag blir gammal och gaggig och inte längre kan stå upp för henne inför den onda massan..? Jag hoppas att folk vaknar till och inser att de måste tänka till och tänka om. Ta hand om varandra och våga tycka om varandra.

Gott nytt år!!

Glädje och sorg

Jag har, av olika anledningar, legat lite lågt med bloggen under hösten. 

Nytt jobb har krävt mycket av mig. Hög arbetsbelastning och mycket fokus har tagit ut sin rätt. Jag har varit väldigt trött och det har inte funnits någon energi kvar, när arbetsdagen har varit över. Jag trivs väldigt bra på mitt jobb och mina kollegor är ett gott gäng, så jag har inte ångrat bytet en sekund.

Hösten har innehållit både glädje och sorg. Flera fina möten med fina vänner och en och annan liten tur har skänkt glädje och energi. Tyvärr har en nära kollega drabbats av den hemska sjukdomen, som fler och fler drabbas av... Sorgen slår hårt, då det är en underbar människa som blivit sjuk. Nu håller vi alla tummar och tår att det inte ska vara för sent för behandling.

Julen är i annalkande och förberedelserna har startat, sakta men säkert. Granen är klädd och det är städat i rum och vrår. Nu ska vi kika lite på maten och sedan ska det bara fram lite tomtar och änglar. Jag fattar inte riktigt vart tiden har tagit vägen... Vad hände med december, egentligen..?!

Ha det fint och stressa inte sönder er! Det blir jul ändå... 

Kram

Hösttankar

Inser att tiden rusar så där igen... Fort fort... Och det har hänt mycket sen sist...

Jag har bytt jobb. Har avslutat min anställning på SÄRF och börjat arbeta på hemmaplan istället. Ungefär samma typ av arbetsuppgifter, fast inom ett helt nytt område. Eller nej, det är inte alls samma typ av arbetsuppgifter, men det är iaf administrativa uppgifter. Känns jättebra! Mycket att göra, men jag tror att jag har hyfsad koll iaf.

Mitt lilla hjärtebarn har börjat sjuan... Högstadiet... Det märks på flera sätt att hon blir äldre och mer mogen. Hon är inte så liten längre och nu får man helt plötsligt inte vara med överallt, som innan... 

Vi är ute på lite roligheter ibland och vi umgås med vänner ibland, men vi försöker oxå bara-vara ibland. Det är så himla viktigt med vila och återhämtning.

Nu är hösten här och jag längtar mer än någonsin efter sol och värme. Visst, hösten är fin och den har sin tjusning, men det är ju så kallt!! Ja ja, det blir väl varmare så småningom... Man får bita ihop och ta en dag i taget.

Kram

Husbilssemester

Då har vi varit ute på vår första husbilssemester! Och så himla kul det var! Trångt, varmt och meckigt, men ändå jättemysigt. Det blir säkert fler resor med den.

Vi har varit på Wasamuséet, ABBA-muséet, Gröna Lund, Gamla stan, Slottet och vi har träffat så många fina härliga människor. Många samtal, god mat och dryck, spel och lekar, bad och promenader i en salig blandning. En mycket intensiv vecka, men vi har njutit av sällskapet och omgivningarna fullt ut varje dag.

Stockholm visade sig verkligen från sin vackraste sida. Att solen sken från klarblå himmel varje dag, och att det var varmt och skönt gjorde ju sitt till oxå så klart.

Varmt tack till alla som hjälpte till att göra Stockholmsveckan till vad den blev! ♥

Kram ♥

Balans, frihet och sommarteater

Ytterligare dagar har gått och det känns så himla bra just nu. Det är så många bitar som faller på plats och det känns toppen! Nu gäller det att hitta balansen och att försöka använda mig av klokheten jag fick mig tilldelad på GV. ♥

Under veckan som gick, så har vi blivit med husbil..! Det känns fantastiskt! Frihet! Nu håller vi på och inreder och pimpar den så att vi kan ge oss ut en sväng snart. Idag var jag själv hemma och då smög jag ut med en bok och la mig där för att läsa. Det var så tyst och skönt, så där hade jag kunnat stanna ett bra tag, tror jag. Jag ser väldigt mycket fram emot den första turen. Kanske redan i helgen...

Igår var stora ♥ och jag på sommarteater och det var kul! Först åt vi en bit mat och sedan bänkade vi oss för att se "Jobba för två". Claes Malmberg är ju såå himla rapp i munnen, så man undrar var han får allt ifrån. Ibland tappar de fattningen och börjar skratta, så det är säkert mycket som är improviserat.

En härlig vecka har gått och nu ligger semestern framför oss. Känns fint! ♥

Trevlig sommar!

Kram ♥

Glädje och inre driv

Juni månad är nästan slut. Födelsedagar, skolavslutning och midsommar är avklarade. Många dagar fyllda med glädje. Glädje över alla fina vänner, men även över livet i stort. Det går framåt och det går i min takt. Saker och ting börjar falla på plats och jag känner tydligt vad jag vill och vad jag inte vill. Men jag har ett inre driv och en inre styrka som knuffar mig i rätt riktning, så med tiden kommer det bara bli bättre och bättre. Jag får rensa upp lite och jag behöver bli bättre på att stå upp för mig själv, men med tiden så...

Jag har en dröm, en inre fantasi, som förmodligen aldrig går att förverkliga. Men drömmen finns, och vem vet vad framtiden har med sig och i vilken riktning livet går...

Ha det fint!

Kram

Tonåring in the house!

I veckan som gick firade vi lilla ♥ som nu gått och blivit tonåring! Liten blir stor! ♥

Förra fredagen hade hon och en vän, som oxå fyllt 13 år, alla sina fina kompisar här på en tjejfest med övernattning. Full rulle i huset! Vi fick hjälp av kompisens pappa, och tillsammans med stora ♥ så fixades mat och dryck och all möjlig service som efterfrågades.

På söndagen firade familjen den blivande tonåringen och i tisdags - på den r i k t i g a dagen, firade stora ♥ och jag henne med paket på sängen, fika på favoritfiket och sedan god mat på kvällen.

Blir man tonåring så ska det så klart firas ordentligt!

Kram ♥

Prylar, tjejmys, glitter och glamour

I helgen som gick hade vi tjejträff. Vi är tre goda vänner som brukar träffas då och då och ibland fixar vi ego-dagar. Den som fixar ego-dagen bestämmer allt man ska göra och de andra får inget veta innan man ska göra det. Det är inga jobbiga grejer utan allt som oftast bara må-bra-grejer som vi gör.

I helgen var det så dags igen. Mona hade planerat och BM och jag fick bara hänga med. Vi började med ett stopp i Tvååker på "Bling City" - som nu hade bytt namn, men till vad kommer jag inte ihåg... Det blev ingen shopping, men en massa fina saker och kläder att titta på.

Vi drog vidare till ett ställe strax utanför Halmstad, som heter "Patriks prylar". Oj, oj, oj, säger jag bara!! Vilket ställe!! Helt underbart! En massa coola, fräcka, fina, snygga, fula, praktiska, läckra, nödvändiga och onödiga grejer! Vägg-i-vägg hade de ett ekologiskt café där vi åt lite lunch.

Nöjda och glada åkte vi sedan tillbaks hem till Mona. Där satte vi oss och målade lite. Ja, på papper alltså... "Måla fritt, vad ni vill", var ordern, men hur lätt är det att bara sätta sig och måla fritt..?? Det har jag jättesvårt för, så det blev väl lite si och så med resultatet. De andra var, som vanligt, väldigt kreativa och påhittiga.

Grillplanka till kvällsmat och efter en stund var ego-dagen över. För min del iaf... Jag hade lova lilla ♥ att jag skulle komma till stugan innan Eurovision Song Contest började.

Från lugnet på Årnäs till glitter, glamour och hög musik i stugan... Det är kontraster det...

En fin helg blev det i alla fall!

Kram ♥

Vildmarksträff

För ett tag sedan så hade vi Ecuadorträff, med många familjer som har adopterat från Ecuador. Temat var vildmarksliv.

På fredagen träffades vi allihop och fördelade packningen i kanoterna. De som ville paddlade och övriga fick ta flotten över till ön. Lilla ♥ paddlade och jag valde flotten. Det var en liten flotte som skulle dras över till ön, via en stålvajer. Sedan var det en promenad på cirka 3 kilometer genom ris och snår och över träsk, innan vi slutligen kom fram till campen. En jättefin camp, med några små övernattninghus, en stor grill, badtunnor, bastu, badbrygga och utedass...

Några tappra valde att bada i sjön och en del valde de varma badtunnorna. Några paddlade kanot. Vi gick ganska mycket fram och tillbaks och runt på ön, men det fanns inget annat än campen där. Jo förresten... Det fanns miljarder myror som kryllade runt på marken...!! Det var svårt att fokusera ibland och jag tyckte det kröp överallt... Trots solen och värmen, så var jag glad att jag hade tagit på mig de långa jeansen och de rejäla skorna.

Vi grillade och åt tillsammans och barnen fick slå sönder en Piñata full med godis... Mateo spelade och sjöng för oss. Vi hade många och långa fina och varma samtal. Lika stämningsfullt som vanligt.

Vi hade en jättefin och mysig helg tillsammans med fina vänner! ♥
Nu ser vi fram emot nästa års träff - som undertecknad ska vara med och planera..!

Kram ♥

Budapest

I slutet av april och i början av maj, tillbringade stora ♥ och jag några dagar i Budapest. En 50-årspresent, från våra föräldrar och min svägerska, som vi sparat på ett tag.

Vi flög via Paris till Budapest och när vi kom fram till lägenheten vi skulle hyra, så mötte värdparet oss med glada leenden och information och tips. Lägenheten hade vi hyrt via AirBnB och den var jättefin och fräsch! En liten etta i de judiska kvarteren, med sovloft, badrum och kök.

Från lägenheten hade vi cirka 20 minuter att promenera till allt som man behövde se och göra.
Vi köpte biljetter till en Hopp-on-hopp-off-buss och det var toppen. Vi kunde åka runt och se och vi kunde hoppa på och hoppa av när det passade oss. Vi gick hur mycket som helst och såg jättemycket.

Vi var uppe vid Citadellet och vid Kungliga slottet. Vi såg Kedjebron och Elisabethbron och Frihetsbron och Margaretabron. Vi imponerades av Operan och takvalven där inne. Vi såg Parlamentet i dagsljus och belyst på kvällen. Vi åkte Budavari Siklo - linbanan upp till slottet - och njöt av utsikten därifrån. Vi hittade det stora shoppingcentret, där vi shoppade och åt och drack gott.

Vi var även inne i House of Terror och det var hemskt. Ett besök här rörde verkligen upp känslorna och ökade förståelsen för vad ungrarna gått igenom. Emellanåt blir det riktigt jobbigt med alla hemskheter... Men, ändå värt ett besök.

Vi var vid Hjältarnas torg och vi badade på Széchenyibadet. Ett gammalt fint bad från 1913, med inom- och utomhusbassänger. Det är Ungerns djupaste och varmaste termalbad. Varmt och gott, både ute och inne.

Vi gick den stora shoppinggatan Váci Utca upp och ner. Shopping, fika och mat på rad. Vi var inne i den stora Saluhallen där det fanns allt från kryddor och korvar till kläder och dukar. Tre våningar med massor att välja på. Vi var vid Europas största synagoga (som tyvärr var stängd för tillfället), och vi hittade en underbar ruinpub Szimpla Kert. Szimpla Kert är en av de största ruinpubarna i Budapest. Inuti byggnaden finns mängder av små krypin och vrår och barer. I gränden bredvid fanns en lång rad med streetfoodvagnar, där vi åt gott i solskenet.

Vi hittade Café New York där vi åt och drack gott i en helt galet lyxig restaurang/café. Guld och glitter och takkronor. Man kände sig nästan lite sunkig med jeans och gympaskor...

Vi var ju oxå tvungna att testa ett annat gammalt fint café; Gerbeaud, som låg vid ett mysigt litet torg i början av shoppinggatan. Där låg bakelserna uppradade så fint bakom glasrutorna och hela stället kändes historiskt.

Sista kvällen var vi på Gellert Bad & Spa. Det är ett gammal fint spa som ligger i anslutning till ett hotell. Den stora bassängen har pelare och balkonger och ett mycket imponerande glastak. När man kommer till termalbaden så kan man njuta av 40-gradigt badvatten..! Underbart och vi ville nästan inte gå upp.

Något som påverkade mig otroligt mycket var "skorna" som står på kajkanten strax bredvid Parlamentet... Små och stora skor. Slitna och trasiga men även fina skor. De står där som ett minne av hur människorna, under andra världskriget, radades upp på kajkanten och sköts till döds, för att sedan knuffas ner i Donau. Fruktansvärt, men ändå så värt att se. Det ger en tankeställare - och hur kan vissa människor vilja ha tillbaks den tiden..?!

Vi hade en helt fantastisk semester i Ungerns vackra huvudstad. Innan vi åkte så visste jag inte så mycket om Budapest, men nu är jag glad att vi fick uppleva det här. Det är definitivt en stad jag skulle kunna tänka mig att återvända till. Och en stad som jag kan rekommendera andra!

Kram ♥

Där satt den!!

Det var med nervösa steg jag närmade mig Viktväktarna igår. De senaste veckorna har det gått väldigt trögt och jag har mer eller mindre stått still på vågen. 10-kilosdiplomet har hägrat, men hur jag än har gjort, så har det inte riktigt gått. Två hekto ner och ett halvt kilo upp. Tre hekto ner och ett hekto upp. Suck..!

Men så igår hände det!! Äntligen visade vågen de sista siffrorna jag behövde för att få mitt efterlängtade diplom! Diplomet som visar, svart på vitt, att jag faktiskt har lyckats gå ner 10 KILO!! Känner mig riktigt stolt! Lite barnsligt kanske när en 51-åring blir glad för ett diplom, men det är ju ett bevis på att jag har gjort något bra och att jag är på rätt väg. Heja mig!!

Dessutom fick jag en nyckelring! Det är beviset på att jag har gått ner 10% av min ursprungliga vikt! Det ni! 10%..! Inte illa, va..?!

Nu har jag en bit kvar att gå, innan jag är nöjd och i mål, men ett steg i taget! Alla dagar är inte lätta, men med hjälp av min envishet så SKA det gå och jag SKA komma i mål, så småningom. Jag har inte så bråttom, men det är klart att det är roligt om det går framåt.

Skillnaden nu mot förra gången är att jag nu har bestämt mig.
Dessutom vill jag komma i byxorna jag köpte för 1,5 år sedan och som jag knappt har använt...

Ät allt du vill, men ät det inte jämt och inte så mycket, så går det!

Kram ♥

Jordbävning med katastrofala följder

"Minst 272 människor har dött i det kraftiga jordskalvet med magnituden 7,8 som skakade Ecuador på lördagskvällen lokal tid, uppger landets president Rafael Correa. Över 1.500 ska ha skadats i skalvet som var 20 gånger starkare än det som drabbade Japan."

Så inleder DN sin artikel om katastrofen som drabbade Ecuador, natten mellan lördag och söndag.

Det var den värsta jordbävningen som drabbat landet på 67 år. Boende på plats berättar om hemska bilder och händelser. Hela byar är ödelagda, hotell har rasat samman och människor ligger begravda där under.

DN om jordbävningen i Ecuador (film)

Jag fick en chock när jag läste nyheterna i mobilen, i söndags morse. En sån kraftig jordbävning i Ecuador. Oron över hur det hade gått för våra vänner i Ecuador, stack som knivar i bröstet och ögonen tårades hela tiden.

Som de flesta av er vet, så kommer min dotter från Ecuador och därmed har vi många vänner där.

Hur hade det gått för dem? Hade de oxå drabbats av jordbävningen? Hur mådde de? Hur mådde alla barnen? Ja, frågorna var många och det dröjde många,många timmar innan jag fick svar på mina frågor och min oro kunde lugnas.

Värst drabbades kusten och städerna och byarna där. Men skalvet kändes ända in till huvudstaden Quito, som ligger 17 mil därifrån. Husen skakade under en lång tid och människorna där blev riktigt rädda.

Vi fick under söndagen in rapporter från våra vänner, en efter en, att de var okej. Omskakade, men okej. Oron är hemsk, den äter upp en inifrån, så det var skönt att alla hade klarat sig utan skador...

Nu hoppas vi att alla drabbade får den hjälpen de så väl behöver.

Känner du att du vill hjälpa till, men inte riktigt vet hur du ska göra? Klicka på länkarna nedan så kan du hjälpa genom att skänka valfritt belopp. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

• UNICEF
• Cruz Roja Ecuador
• Oxfam international
• Global shapers Quito

Stor kram till alla som behöver ♥

Bilder från Pedernales efter jordbävningen

Mycket, lite eller ingenting

Veckorna går och det händer en massa och ingenting.

Veckan efter påsk var lilla ♥ i Stockholm. Under den veckan passade vi på att röja lite här hemma, både inne och ute. Det var hyffsat väder, så då får man ju passa på och det är skönt att få det gjort.

I slutet av den veckan började Oscar må dåligt. Han var helt hängig och kräktes gång på gång. Jag ringde veterinären och rådgjorde hur vi skulle göra, och han tyckte vi skulle komma in med honom. Väl där blev Oscar lätt undersökt och veterinären tyckte att han skulle få stanna kvar över natten för en mer grundlig undersökning. Kändes lite ledsamt att lämna honom där, men vi visste ju att han var i goda händer. Dagen efter åkte jag och hämtade hem Oscar igen och veterinären sa att han inte hittat något fel på honom. Att han kräktes berodde förmodligen på att han ätit något som retat hals och mage. Väl hemma så sov han mest hela tiden i några dagar. Vi var lite oroliga att det ändå var något fel på honom, men rätt som det var, så var han sig själv igen. Skönt..!! ♥

Jag skulle börjat arbetsträna i början av april, men värken i axeln efter operationen, satte stopp för det. Tyvärr, för jag började faktiskt känna mig redo att börja jobba igen. Men jag har inte tänkt stanna hemma för evigt, utan ger det här några veckor och sedan hoppas jag vara på banan igen. Starka mediciner och hård sjukgymnastik ska hjälpa till, säger läkaren. Själv känns det som om det bara blir sämre när jag pressar och tänjer i axeln, men jag får väl lite på vad de lärde säger... De kan ju det här...

Vad händer mer då..? Tja... Jag fortsätter min kamp mot kilona och det går jättebra! Idag hoppas jag kunna få 10-kilos-diplomet..! Jag har en lång väg att gå, men 10 kilo är en bra bit på väg och jag känner mig mer motiverad än nånsin. Det SKA gå..!! Och det KOMMER gå..!!

Sköt om er!

Kram

Gröna väninnorna

Idag träffades vi alla som gick Gröna vägen tillsammans. Det är så himla roligt att träffa dessa underbara kvinnor igen! Idag fick vi dessutom sällskap av våra härliga handledare också.

Vi träffades på Gröna vägen och som det snackades och kramades och pratades. Det var alldeles, alldeles underbart att återse alla igen. Det finns en speciellt band mellan oss och som en av de andra sa: "Det känns som att träffa gamla väninnor..!"

Att komma in på Gröna vägen, kändes precis som det gjorde när vi gick där. Alla lukter kändes välbekanta, vi hittade lätt i skåp och lådor och det kändes precis som om det var i förra veckan vi var där. Det var verkligen en fin tid, som jag minns med värme och glädje! ♥

Nu ser jag fram emot nästa träff, som inte ligger alltför långt fram i tiden..!

Kram

Bä, bä, svarta lamm

Påsk firade vi med vänner och som vanligt var vi i Grovare hos M och L. Det är en härlig tradition och det är fint att vi får vara med där. Fem familjer med ett antal barn, mat, lekar, lamm, grillning, raketer och en påskbrasa. Och som vanligt är det en himla trevlig tillställning. Inte uppsnoffsat till näsan, utan ett ganska avslappnat firande. Barnen funkar så bra tillsammans och man ser dem knappt.

När påsken är så tidig som i år, så brukar ju inte lammen ha kommit till påsk. Men... På påskafton fick vi veta att ett lamm hade fötts runt lunchtid... Så framåt seneftermiddagen gick vi alla upp till ladugården och fick spana in det lilla nyfödda lammet. Såå söt..! ♥

En himla trevlig tradition som jag hoppas det blir många fler av..!

Kram ♥

Glad påsk!

Sötisar ♥

Jag måste berätta om våra katter... De är väldigt speciella och så himla mysiga...

När de kom till oss i höstas, var den ena katten rädd och skygg och gömde sig så fort det kom någon och knackade på dörren. Efter det såg vi inte honom mer på resten av den dagen. Han var livrädd för alla ljud och ryckte till så fort man ställde ner ett glas för hårt eller om man tappade något i golvet.

Nu springer han och sätter sig i trappan, när det kommer någon vid dörren. Han är nyfiken och han vågar sig fram ibland. Han nosar i luften och vill gärna hälsa. Om den som kommer, sätter sig på huk en stund i hallen, så kommer han fram efter en liten stund. Han bryr sig inte om ifall man tappar något eller om det låter mycket.

När jag visslar på honom, så kommer han springande mot mig och han älskar när jag lyfter upp honom och håller honom mot mig. När vi sitter vid TV:n, vill han vara med och gärna vara nära. Väldigt nära... Han lägger sig ibland så tätt intill att jag knappt kan röra mina ben i soffan och ibland lägger han sig på en filt precis jämte.

Han är så fin och så mysig, våran Sune..! ♥

Den andra katten är självklart oxå mysig och fin, men de har två helt olika beteenden.

Oscar är mer tuff och går gärna fram och hälsar direkt när någon kommer. Han går jämte när vi rör oss i huset och han vill gärna vara med där vi är. Går jag ner till tvättstugan, så håller han jämna steg med mig och väl där inne lägger han sig i tvätthon tills jag är klar. Går jag in i badrummet, hänger han med och där lägger han sig i badkaret tills jag är klar. Går jag till sovrummet, så hänger han med. Oscar gillar sällskap och han är alltid pigg och glad! ♥

Vi är så glada för våra fina katter! De har så fina personligheter, båda två. ♥
Olika men ändå lika.

Hoppas de får många lyckliga år tillsammans med oss!

Kram

De är för nära...

Dagar så fulla av katastrofer och elände... Bombningarna i Bryssel är så hemska... Hur kan människor göra så mot varandra? Och innan dess bombningarna i Paris... Terroristerna kommer närmare och närmare och vad kan vi göra för att stoppa dem..?? Hade de bara utrotat varandra så kunde vi stått och tittat på, men det är så många oskyldiga som kommer till skada... Ja, det händer i Syrien, Irak, Israel och på många andra ställen oxå, men när det händer i Europa så känns det extra jobbigt.
Bara för att det är så nära... För nära...

Ta hand om varandra...

Kram ♥

#prayforbrussel

Säkert vårtecken!

Under några veckors tid, har lilla ♥ och hennes klass sålt tulpaner för att få ihop det sista till klassresan de ska göra i maj. Det blir sista klassresan för dessa elever, som hängt ihop sedan förskoleklassen, eftersom de kommer blandas med övriga elever från kommunen när de börjar i sjuan till hösten.

Det har knackats dörr och det har sålts via telefon och vi har försökt hjälpa till så gott det går och till slut hade lilla ♥ sålt hela 37 buketter! Toppen! Det blir ett rejält klirr i klasskassan!

Igår körde lilla och stora ♥ ut alla blommorna och vad är ett säkrare vårtecken är en stor fin bukett med tulpaner på bordet..?!

Bra jobbat, vännen! ♥

Kram

Havet och meditationerna

I helgen som gick var jag ute på Brännö, i Göteborgs södra skärgård. En fantastiskt vacker och rogivande ö, bara 20 minuter från fastlandet. Båten gled fram mellan kobbar och skär och redan där började kroppen slappna av och landa i nuet.

Jag var anmäld till en retreat- och meditationshelg med Carina från Meditationsguiden. Boende fick man fixa själv, så då valde jag att hyra ett rum nere vid varvet. Utsikten var alldeles underbar från mitt fönster och det var svårt att slita sig...

Själva retreat- och meditationshelgen innehöll åtta meditationstillfällen och däremellan samtal och reflektioner i temat "Bli bättre på att lyssna på dig själv" och "Öka din självkänsla". Det var mycket bra meditationer och mycket givande samtal som gav mig väldigt mycket... Nu gäller det att försöka upprepa de här meditationerna och fortsätta arbetet själv här hemma.

Det finns inga bilar på Brännö så det var till att använda apostlahästarna och gå, gå och gå. På söndagen, efter lunchen, så hade vi lite tid över och då passade jag på att utforska ön själv. Jag gick på små kringelikrokvägar och hittade en liten stig mellan två hus. Nyfiket gick jag ner där och rätt som det var öppnade sig landskapet och jag kom till havet... Sååå rofyllt och vilket underbart ställe jag hittade... Helt magiskt. ♥ Det var helt stilla, havet skvalpade lätt mot stranden och svanarna gled förbi ute på vattnet... Tyvärr hade jag inte så mycket tid, så jag fick lämna stället efter en kort tid, men den platsen kommer alltid finnas med i mitt hjärta som en av höjdpunkterna under helgen...

Ha det fint och ta hand om dig och varandra!

Kram ♥

Smärta och lindring

Nu har det gått 11 dagar sedan jag opererade min axel. Om tre dagar ska jag ta bort stygnen. Undrar hur länge det dröjer innan jag känner att allt är helt återställt..?

Jag var hos sjukgymnasten i förra veckan och fick några övningar som jag ska göra flera gånger varje dag. Jag stretar på med övningarna och tänjer och sträcker och pressar precis som jag ska göra. Det värker och gör ont, men jag känner att det blir bättre och bättre. Jag är fortfarande stel och har en begränsning i axeln, men jag kommer bra mycket längre nu än vad jag gjorde innan operationen.

Sjukgymnasten pressar mig ganska hårt (nödvändigt, jag vet) och när jag har gjort mitt program så värker det ordentligt. Jag har starka värktabletter som jag, den första veckan, tog två gånger om dagen. Nu har jag börjat trappa ner och tar bara en halv tablett om dagen. Får nöja mig med Alvedon framöver och än så länge känns det okej.

Jag kämpar på..!

Kram ♥

Operation

I onsdags morse var det äntligen dags. Stora ♥ körde in mig till SÄS i ottan och sedan rullade det på ganska snabbt. Många förberedelser innan jag fick lägga mig på operationsbritsen. Frågeformulär, tabletter, kanyler, sjukhuskläder, slangar hit och dit, syrgasmask och mycket folk som presenterade sig till höger och vänster. Man känner sig ganska utlämnad där man ligger, men samtidigt i trygga händer, då alla var väldigt snälla och verkade ha koll på läget.

Tre timmar senare blev jag väckt. Är du vaken? Hur mår du? Är du vaken? Hur mår du? Zzzz... Det enda jag ville var att sova, men de puffade på mig i ett för att kolla läget.

Efter en stund fick jag komma till stället där allt började på morgonen. Där fick jag vila, äta och prata med läkaren som opererat mig. Allt hade gått bra, sa han. Kapseln i axeln hade varit inflammerad, så den hade de kluvit, och sedan hade de skrapat bort en hel del i axeln.

Mör och väldigt groggy försökte jag ta mig tillbaks till verkligheten. Lite att äta och några försök på toa och framåt fyra-tiden fick jag så åka hem. Jag kände mig helt packad och kunde knappt gå... Bredbent och vinglig tog jag mig fram i korridorerna... Tur att jag hade stora ♥ att luta mig mot.

Väl hemma var jag så trött så jag somnade var jag än satte mig. Starka värktabletter blir man ju inte direkt pigg av... Lyckades iaf hålla mig vaken till tio, men sedan stupade jag i säng.

Har nu ett isomslag som ska användas varannan timme på axeln för att hålla nere svullnaden. Jag har oxå fått några lätta övningar som jag ska göra flera gånger varje dag, fram tills jag träffar sjukgymnasten i nästa vecka.

Och i dag kunde jag duscha igen! Såå skönt att få tvätta håret och få använda min egen duschcrème..! Sjukhuslukten är inte speciellt väldoftande...

Nu blickar jag framåt!

Kram ♥

Jag väntar...

Förra helgen var hela familjen och åt på Babbels i Borås. Tapas på Alla ♥ dag..! Såå himla mysigt och såå himla gott! Jag bara älskar deras tapas! Vi har varit där en gång förut och ätit tapas och dit går jag gärna igen. Kan varmt rekommenderas!

Annars har veckan nästan inte innehållit någonting. Jag har varit på jobbet och hälsat på, har hjälpt lilla ♥ med läxorna som släpade sedan sjukveckan, pysslat och fixat lite här hemma, varit ute och gått osv. Det känns som om jag bara går och väntar nu... Inte så långtråkigt än, för jag ser till att alltid ha att göra, men ändå tråkigt att bara vänta... Vad väntar jag på då..? Jo, först operation och sedan sjukskrivning och där efter arbetsträning. Jag vill att allt det där blir av nu..!!

Förra operationstiden blev framflyttad pga. en akut patient, men nu hoppas jag att min tid ska funka och att allt går bra och att allt blir återställt igen efter operationen. Håll gärna tummarna om ni orkar, kan och vill... ♥

Vädret har varit väldigt omväxlande i veckan... Vårkänslor, vinterkänslor och många mixed feelings... Nu vill jag verkligen inte ha mer snö, utan barmark och att alla vårlökarna ska gro och växa i landen...

Ha en fin vecka!

Kram

Bakterieträsket

I veckan som gått, har två av tre i familjen haft influensa. Den hemska influensan á februari 2016. Svår värk i kroppen, hög feber, slem i halsen, hosta, huvudvärk och heshet.

Den mesta tiden har gått åt till att passa upp på lilla ♥ som har varit hemma hela veckan från skolan. Fixa smoothies, yoghurt, vatten, Ipren mm och däremellan fylla på pappersnäsdukar och tömma papperskorgar bestående av slem och snytpapper... Inte det roligaste man kan göra, men är den "lilla" sjuk så är hon och då ska hon passas upp. Stora ♥ har oxå varit sjuk, men han har mest sovit och hostat och inte krävt så mycket uppassning precis...

Jag har tillbringat sju dagar i ett riktigt bakterieträsk och än så länge har jag inte blivit sjuk... Himla provocerande att säga så kanske, och jag åker säkert på influensan bara för det, men faktiskt så har jag klarat mig bra. Lite kittel i näsan, lite snuva och lite ont i halsen, men inget mer. Än...

Jag äter flera apelsiner varje dag och försöker vara ute en stund när tillfälle ges. Jag tvättar maniskt händerna, så fort jag har tagit i något och innan varje måltid. Sedan vet jag inte om det är det som gör att jag inte har fått influensan än, men jag tror att det iaf har påverkat.

Ja, det är bara att hålla tummarna för att jag slipper... Det verkar vara en influensa hämtat från helvetet...

Kram ♥

Rörelse och meditation

Vilka dagar vi har haft - både igår och idag! Underbart väder! Sol och klarblå himmel och cirka 2 plusgrader ute. Hade det inte varit för kylan och kalendern, så hade man lätt kunnat få vårkänslor...

Jag har inte varit så bra på att vara ute och gå den sista tiden. Det har blivit promenader på bandet i källaren några gånger, men ingen regelbundenhet precis. Men nu när solen kom fram och världen visade sig från sin bästa sida, så kände jag ett litet sug efter att gå en sväng. Det blev inga långa promenader, men några kilometer iaf, både igår och idag. Jag är nämligen en riktig vädermänniska och tycker verkligen illa om när det regnar och blåser och håller på, så det är därför det har varit lite tunt med utepromenader det senaste... Jag bestämde iaf idag, att varje dag det är sol ska jag gå ut en sväng. Risken finns att det inte blir så mycket, men chansen finns oxå att det faktiskt kan bli väldigt ofta... Sträckan säger jag inget om, utan det får dagsformen avgöra.

Idag, efter min promenad, fixade jag till en kopp te och satte mig ute på altanen och njöt. Njöt av solen, teet och allt fågelkvitter runt omkring. Det är nog inte bara jag som känner av solen, för fåglarna lät som om det var bobygge på gång. Härligt att sitta där i solen och bara lyssna på alla ljud och samtidigt njuta av det varma teet.

Efter promenaderna, både igår och idag, så satte jag mig och mediterade en stund. Jag har en app i telefonen där man kan få ledning genom meditationen. Det blev 5 minuter igår och 10 minuter idag, men även om det är korta stunder så är det väldans skönt och avslappnande.

 

Man får passa på och ta till vara på stunderna som faktiskt finns där... Det gäller bara att se dem och att ta tillfällena i akt.

 

Har ni inte varit ute än så passa på innan solen går ner för dagen..!

 

Kram ♥

Eftertanke

Nu har två veckor gått sedan Gröna vägen slutade. Två veckor av vila och återhämtning. Två veckor av vånda och oro men oxå två veckor till eftertanke och framtidsbeslut. Jag har mått jättedåligt av min utmattning, men nu känner jag mig starkare för varje dag och snart är jag tillbaks i verkligheten. Då gäller det att hitta MIN plats och göra den till något JAG kan tycka om. Något som jag vill återvända till.

Nu blickar jag framåt och har bestämt mig för att bli den JAG vill vara och göra det JAG tycker känns bra. Jag tänker inte låta andras oförmåga till socialt samspel påverka mig att ta dåliga beslut. Eftertanke... Stanna upp och fundera innan jag tar nästa steg. Behöver jag svara på det som hänt, eller kan jag bara notera det och gå vidare utan att svara..? Det är något som jag måste ta med mig. Att kunna luta mig tillbaks och bara observera det som händer utan att lägga mig i...

Jag har fått lära mig mycket på GV och allt det där kommer jag ha med mig in i framtiden. Vad som än händer framöver, så kommer det alltid finnas en hörna i min hjärna och i mitt hjärta med "klokord" från Petra, Anette och Liselott.  ♥

Kram

Vinter på riktigt

I morse när jag vaknade så var världen där utanför helt vit. Alldeles fluffig och alldeles tyst. Snö, snö och snö... Överallt helt vitt... Grannen var ute och skottade sin garageinfart, men annars var det alldeles stilla.

Efter frukosten smög jag ut och började skotta. Stora ♥ var ute och plogade vägarna i samhället, så därför tänkte jag att jag oxå kunde göra en liten insats. Först gången ut till vägen, sedan ut till brevlådorna och utmed häcken ner till vår garagenedfart, men där tog orken slut. Det hade kommit nästan 30 cm snö under natten och även om snön inte var speciellt tung, så kändes det ändå i ryggen.

Många bussar, tåg, spårvagnar och flyg var inställda idag och några skolor stängde till och med. Vår skola var öppen för de som kunde ta sig dit. Skolskjutsarna var dock inställda, så de barnen fick en dag extra ledigt.

När lilla ♥ skulle till skolan, så räckte snön upp till stövelskaften på henne och hon tog väldigt lustiga steg på vägen. Förhoppningsvis är det färdigplogat på hennes väg hem i eftermiddag.

Fast det är lite som julen... Underbart när det kommer men nästan ännu bättre när det försvinner...

Kram på er ♥

Gröna vägen, vecka 14

Så var vi då framme vid sista veckan på Gröna Vägen... Mycket ledsamt och trist, då det har varit en fantastisk tid med fantastiska människor och fantastiska aktiviteter i en fantastisk miljö.

Känns lite konstigt att veta att jag inte ska gå dit något mer... Eller ja, vi får ju naturligtvis komma dit och hälsa på, men det blir ju inte på samma sätt något mer...

Denna sista veckan har vi sått vinterfrön. Ja, ni läste rätt - vi har sått frön. Vi sådde olika fröer i plastförpackningar som vi sedan grävde ner i ute i snön och sedan får vi se till våren, vad som växer och kan planteras ut i landet. Jag valde Stockros, Solros och röd Tagetes. Spännande! Fast det kändes lite knepigt att gräva ner fröer nu, förstås...

Vi har även satt groddfrön att gro i burkar. De ska sköljas två gånger/dygn och efter cirka fem dygn är de klara att ätas. Dessa fick vi tyvärr inte tillfälle att äta, eftersom vi slutade i torsdags, men gruppen efter oss får nöjet att testa de olika sorterna.

Vi har klätt av den fina julbocken och det var inte så lätt... Det var ett virrvarr av all ståltråd och granris som man fick klippa och dra och reda ut innan det gick att ta bort. Kan tilläggas att vi stod utomhus och gjorde detta när det var jääättekallt..!! Fingrarna stelnade, benen domnade och huvudet värkte... Inte så kul, med andra ord...

Vi har gjort ringblomssalva, som vi fick ta med oss hem. Torkade Ringblomsblad som blandats med olivolja och som fått stå i cirka två veckor. Den silade olivoljan blandades med smält bivax och lite god essäns. När det blev en fin röra, så la vi den i varsin nykokt snusdosa och sedan fick vi hem den. DEN är guld värd nu, när det är så kallt och händerna torkar och spricker. Mjukt och fint blir det. ♥

Vi var ute på promenader i snön och njöt av ljuset och av fågelsången. Om man stannar upp, ute i skogen, kan man höra hur fåglarna tjattrar och kvittrar. Det är vinterfåglarna som njuter av nuet. Det är något som även vi människor borde göra lite oftare. Njuta av nuet... Stanna upp och lyssna på ljuden runt omkring - du kan bli överraskad av vad du faktiskt kan höra...

Veckans tanke: SOAS...
Stanna upp och se vad som händer
Observera vad som händer och vilka tankar och känslor som kommer
Acceptera situationen som den är just nu, för den är som den är
Svara för att påverka situationen eller Släpp taget och låt det du observerat ta hand om sig själv

TANKE-KROPP-KÄNSLA

En fantastisk rehabperiod på Gröna vägen är till ända. Jag är så jättetacksam för möjligheten att ha fått vara med på det här. Det har rustat mig inför framtiden och allt vad den har med sig. Jag har fått verktyg att använda när kroppen markerar och jag har fått träffa härliga människor.

Jag är tacksam... ♥

Kram ♥

Gröna vägen, vecka 13

Med en mjukstart på det nya året, och en kortvecka dessutom, så började vi tänka på våra små vänner utomhus. Småfåglarna behöver ju lite extra fett och godsaker nu när snön är här och när kylan kryper inpå.

Vi började med att smälta kokosfett och margarin. Sedan blandade vi i hasselnötter, jordnötter, lite solrosfrön och andra små frön innan vi la röran i pappersformar. Ut på trappan och när det hade stelnat dekorerade vi fågelmaten med granris och grenar och sånt som fåglarna gillar att sitta på och gömma sig i.

Det blev jättefina skapelser och efter att vi hade hängt ut dem i en stor buske utanför stugan, så dröjde det inte mer än 30 sekunder så var det fåglar där och provsmakade.

Veckans ord är MEDKÄNSLA. Och då är det medkänsla med dig själv vi menar...
Nästan alla har medkänsla för andra människor, men glömmer/prioriterar bort sig själva. Tänk till hur DU behandlar DIG SJÄLV... Visa dig lite acceptans och var snäll mot dig själv. Försök vara fridfull i tanken och känn trygghet i ditt liv. Ja, behandla dig själv som du behandlar andra och med samma omsorg, så kommer du själv att må ännu lite bättre...

Kram ♥

Trafikfarligt

Jag blir galen på en del som kör bil..! De kör som, jag vet inte vad... Man kan faktiskt undra om de har något körkort överhuvudtaget! De kör om utan att blinka och mitt framför bakomvarande bil som redan har påbörjat sin omkörning, de kör rakt ut i rondellerna mitt framför bilen som redan är inne i rondellen, de kryper fram på vägarna så de andra bilisterna tvingas till galna omkörningar och när en annan bil är på väg att köra om så gasar de på så man inte kommer om eller så tvingas man gasa ännu mer för att slutföra omkörningen. En del sitter och kollar i sin telefon när de kör bil och en del pratar i den och har ingen koll alls på trafiken runt omkring. Några svänger vänster utan att blinka och en del blinkar aldrig överhuvudtaget... Alltså vad håller de på med..?? Jag tycker att det har blivit värre och värre de sista åren...

Skärp er, kära bilister!! Jag har ingen lust att krocka med någon av er..!

Grrrr..!!

2015

Tjugohundrafemton har varit ett år innehållande lite av varje. Främst var det året då jag inte mådde bra utan befann mig i ett utmattningstillstånd. Ett tillstånd som man inte kan kontrollera, utan det enda är att lyssna på kroppen och göra vad signalerna visar. Nu är jag på väg åt rätt håll och snart ska jag börja jobba på mitt ordinarie arbete igen. Känns skönt att komma tillbaks till rutiner igen, även om de gamla rutinerna inte är aktuella längre. Nu gäller det att hitta ett nytt sätt att arbeta och leva på, så att jag inte faller tillbaks in i utmattningstillståndet igen.

Men för att göra en snabb återblick på allt annat som hände under året som gick;

2015 började med att lilla ♥ åkte till sin bästis i Stockholm, sedan var det klassfest och träff med Facebookvänner. Vi har varit i Varberg ett flertal tillfällen, lilla ♥ har varit med i "Vi i femman" och vid inspelningarna av "Smartare än en femteklassare". Jag försökte mig på #godisstopp, #plankan och #promenader men stötte på patrull både här och där... Stora ♥ har varit och åkt skidor och vi var tillsammans hela familjen på Melodifestivalen och Spanska ridskolan. Det har varit två smakresor på Åhaga, köksbyte här hemma, lilla ♥ och jag var på Göteborg Horse Show, vi hade tupperwareparty och jag var ett antal tillfällen hos Gunilla där jag fått välbehövlig och mycket bra behandlande massage. Vi bytte TV-box och vi rockade sockorna. Vi har haft möhippa och jag var på en föreläsning om tonårskriser hos adopterade. Jag har varit på tjejträffar och vi firade traditionsenligt påsken i Grovare - där vi fick hålla nyfödda små lamm. Lilla ♥ bästis har varit här, vi har varit på bio och i badhuset. Jag var med på en minikurs gällande barn och mat och stora ♥ var på Malta i några dagar. Lilla ♥ och jag hade en shoppingdag och stora ♥ var på whiskeymässa där han provade att äta ostron. Vi fick äntligen gå på bröllop när Lasse & Ulrica gifte sig. Jag var på afternoon tea på Berzelii choklad och jag var på en choklad- och lakritsmässa i Gbg. Vi har haft picknick på stranden i Varberg och vi har varit på spa på Havanna och Kusthotellet. Vi har varit med på otaliga ridlektioner och vi har haft kalas. Vi har haft två mycket trevliga besök av ecuadorfamiljer och vi firade midsommar i Smögen med en härlig familj från Götet. Lilla ♥ har varit i Spanien och vi har träffat en stor familj från Varberg/Bryssel som vi inte sett på lääänge. Vi har träffat måånga vänner, vi har kört segway och vi har campat på Tjörn. Vi var på Skara sommarland och så var jag och lilla ♥ på Asia spa och njöt. Vi har varit på Ecuadorträff i Lysekil och TadeoTorresTräff i Tranås. Stora ♥ och jag var på Falkenbergs Strandbad och lyxade till det med god mat och spa och lilla ♥ och jag åkte till Stockholm för att träffa Rosario som kommit ända från Ecuador bara för att träffa oss och en massa andra Ecuadorfamiljer. Jag har varit på meditationer och vi har varit i Sandviken för att hälsa på fina vänner och vi har varit hos Josephine på gott julfika. Vi var på Åhaga med stora ♥ och hans kollegor och vi var ute i skogen för att hitta den perfekta granen. Vi åkte julpaddan till Liseberg där vi njöt av miljoner juleljus i träden. Vi har handlat julklappar och gjort julgodis och pyntat granen. Jag har gått på rehab på Gröna vägen i Borås, vi har haft våra familjer här på julafton och vi har ätit kalkonmiddag hos mina föräldrar. Vi var på bio och vi firade nyår i Varberg tillsammans med familjen Svensson. Det har varit mååånga läkarbesök och ett antal besök hos sjukgymnast, arbetsterapeut och ortoped. Många möten med arbetsgivare, Försäkringskassan och Vårdcentralen...

Som sagt; ett år innehållande lite av varje. Nu ser vi framåt och detta året har jag ett tydligt mål: att komma ur mitt tillstånd och ta mig tillbaks till ett vanligt liv - utan denna förlamande trötthet... Och jag kan säga att jag är en bra bit på väg, så det finns hopp..! ♥

Ett riktigt gott nytt tjugohundrasexton önskar jag er!

Stor kram!